ALASTARO, SAUNA, REGN OCH RUSK 2008-07-04  |  Som ni alla vet är det ju det Nordiska Mästerskapet, Scandinavian Open, som vi satsar på till 100% under 2008. Därför åkte vi lite tidigare till Alastaro, Finland när det nu var dags för första deltävlingen i just SO. Alastaro är ju inte en bana man åker och testar på mitt i veckan direkt, så vi tog chansen när vi hade möjlighet till två testdagar innan helgens begivenhet. Testerna gick jättebra. Som vanligt gör Joakim Jansson på FJJ Racing ett kanonjobb med att utveckla chassit på vår 1098R och vår mekaniker Pär Johansson är också ett enormt stöd. I Finland är det väldigt svårt att slå sig in mellan hemmaförarna som traditionellt sett är ultrasnabba på denna bana och vill visa oss andra vilka som är kungar. På första tidsträningen fungerade allt bra och vi var endast ett fåtal tiondelar från första led. De allra snabbaste bytte tidigt till kvaldäck för att nå pole position. Vi hade tänkt att spara krutet till andra tidsträningen, då vi hade en del kvar att testa på däcksidan för race-distans. Tji fick vi då himlen öppnade sig och det fullkomligt öste ner. Men har man en ny hoj är det bara att ge sig ut och prova. Det var ju första gången i regn med Ducatin, och precis som med tidigare hojar så krävs det en del förändringar till blötföre. Till racedagen hade inte solen hittat tillbaka, så vi fick gå till race med ett ganska oskrivet kort. Väl på startlinjen i regnskrud och med bruten fot påbörjade vi vår första riktigt viktiga tävlingen. Petjo fick en hygglig start, men när förare bredvid honom körde genom sjöarna av vatten och det var som att få spannar med vatten över visiret insåg man att det var rejält blött därute. I det hala underlaget är marginalerna mycket, mycket små och tyvärr satsades det väl lite väl mycket i jakten på den nordiska mästerskapstiteln… Efter tio varv fick Petjo känna av den finska grusfållan. I en hård inbromsning från ca 200 km/h släpper framhjulet och vurpan är ett faktum. Det första han tänkte när han låg och kasade på den blöta asfalten var ”Rädda foten…”. När ambulansen körde ner honom i depån efter racet var dock även högerfoten lindad och vi befarade det värsta, men det var ingen större fara som tur var. Och den gamla skadan förvärrades lyckligtvis inte. När det var konstaterat var nästa kommentar: ”Skit att vi inte fick några poäng!” Väl hemma håller vi på att reparera den riktigt sargade Duccen inför vårt första ProSuperbike-race i STCC-evenemanget på Falkenberg nästa helg. Det ska bli riktigt kul och vi hoppas på att få se många av er där!! Med vänliga racehälsningar, Anders Lilja Racing, Superbike #55